Vfu och musik

Mål/syfte

Jag ska ha en musik/rytmik stund ca 30 minuter tillsammans med barn i åldrarna 4-6 år.

Syfte med aktiviteten är att lära sig lyssna, urskilja, gestalta och verbalisera och målet är att använda sin kropp som uttrycksmedel i samband till musiken och att använda sina alla sinnen med känslan jag kan som Ferm Thorgersen(2012, s.79) beskriver. Genom rytmikmetoden kommer vi göra övningar i rytm, puls, improvisation.

I sin text synliggör Pramling & Wallerstedt (2009,s.135)efter den aktuella studien hur barn i ålder fyra och åtta år svarar när man ska uttrycka vad de hör i musiken man spelar. De använder sig av semiotiska verktyg och modaliteter som verbala, ljud, färger och gester.

Jag vill arbeta med multimodalitet genom att blanda olika konst former: musik, rytmik, drama.

Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö, rev.2010,s.8) strävansmålen är att” varje elev utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.

 

Förberedelser för aktiviteten-Vad?

 Vi ska lyssna på Edvard Griegs ” I Bergakungens sal” och röra oss till musiken med inspiration av sagan ”Trollsonen som hade solögon”. Jag läser sagan under några dagar innan vi ska uttrycka sig med kroppen och lyssnar på barnens inspirationer genom att ställa öppna frågor. Jag vill koppla till barnets temaarbete -trolltema och det är mitt motiv för innehåll.

 

Introduktion och genomförande-Hur?

 Jag använder musik på en mobil. Barnen har hört musiken innan. Aktiviteten ska äga rum i skogen på förmiddagen med längd ca:30 min.  Jag samlar barnen genom att fråga undrande med en mystisk röst om de vill vara med i en trolldans i deras nyskapade trolltröjor och svansar. Barnen ska ligga på varsin filt och lyssna enbart på musiken. Vi provar på olika instrument som barnen kan välja själva om de vill och avgöra vilken instrument passar just bäst för att återuppleva känslan av musiken. Vidare är det dags att sätta igång fantasin och dansa som troll i sagan. Barnen kan välja att dansa i takt till musik med band som vi har skapat dagen innan. Det är frivilligt att barnen kan sätta sig efter och uttrycka sig i skapande av trollbok.

 

Varför?

Genom att ha aktiviteten i skogen med koppling till utomhuspedagogik kan barnen använda sig av olika sinne och våga vara högljudda som kan leda till att flera barn kan sjunga när de slappnar av i skogens mystiska omgivning. Förhoppningsvis kan barnen ”växa i rollen som musikant” som Ferm Thorgersen(2012, s.82) beskriver.

 

 Musik har en stor betydelse för barnens utveckling. Det lilla barnet lär sig att uppleva musiken redan i moders mage och vidare från närmaste omgivningen som redan kan beskriver Ridderborre (2012, ss. 21-25). Jag vill arbeta med barnens egna sinneupplevelser, hur och var känns det när de lyssnar först på musiken medan de ligger på filten och sedan att uttrycka det med instrument.

Pramling & Wallerstedt (2009, s.142) redogör för att det som framgår av tidigare utdrag är att barnen använder ofta gester att kommunicera vad de har hört i musiken. Det gör också läraren när den använder olika gester för att göra barn uppmärksamma på vissa funktioner av musiken de lyssnade på.

 

Genom dramatisering kan barnen låtsas att vara arga, glada, ledsna, kära; kort sagt föreställa känslosamma troll som upplever allt genom sina sinnen: gester, rösten och kroppen.

Uttryck som barnen använder i sin beskrivning av upplevelser kan vara: troll som trippar på tån, smyger fram, sedan snabbare, det blir farligt, det kommer att hända något, någon blir förföljd, lite skrämmande, läskigt. En annan kommentar är att musiken känns lite skrämmande. Jag hoppas på att barnen kopplar sina känslor och identifierar sig med troll i berättelsen.

Jag tycker att det är en bra val av musikstycke eftersom genom att arbeta med tema troll får barnen tillgång till den svenska kulturen och kan bibehålla kulturarv på en naturligt, kreativt och lekfullt sätt. Holmberg (2012, ss. 126-127) påpekar vikten av sångens traditionsbärandefunktion och att klassiska sånger kan stödja kulturarvet som även Läroplanen nämner som förskolans uppdrag genom att "överföra ett kulturarv-värden, traditioner och historia, språk och kunskaper- från en generation till nästa". Genom att identifiera sig med sagopersoner har barnen möjlighet att bearbeta sina känslor och uttrycka det vidare i olika former. Barnen har en stor potential när det gäller gestaltande och musicerande. De kan växa socialt, empatiskt, språklig och motoriskt, kreativiteten och fantasin utvecklas.

 
Jag hoppas att barnen kan lättare uttrycka sig när jag plockar fram: xylofon, trumma, triangel, gurka, maracas samt andra musikinstrument. Instrument är jag inte bra på och det har jag misslyckas tidigare på VFU-s platsen när vi skulle presentera olika instrument för barnen. Min ovana och press med tiden gjorde inte saken bättre. Dock har jag en förhoppning att genom detta kan jag lära mig nya tekniker och framförallt att vara lyhörd till det vad barnen vill göra och prova på deras egen nivå. Ibland är det lämpligt att strunta i de planerade moment och fånga de lärande tillfällen som kommer från barnens intresse.

Bandet har barnen skapat av pinne från skogen och några meters Luciabanden. Vips och så har vi koppling till matte och hållbart utveckling samt naturkunskap om vi väljer att tillverka pinne under musikstund med barnen

 

Musikpassen blev en bekräftelse för mig att "alla människor kan sjunga bara man får chansen att utveckla sin musikalitet, och att det är genom sociala faktorer man stimuleras musikaliskt". Detta antagande beskriver Riddersporre och Söderman (2012,s.14)genom att koppla till projektet "Rösträtt" från Malmö högskola. Det är så mycket som ligger i det sociala och den proximala utvecklingszonen när barnet kan prova, skapa och lära sig nya saker.

Under musikworkshop fick vi bekanta oss först om skillnader mellan puls och rytm under lekfulla former med hela gruppen. Jag fick Eureka med en ny version av en sång om tiger som jag kunde innan genom att lägga till olika instrument.

Rytmik är en pedagogisk metod för att lära sig musik genom rörelse samt en egen uttrycksform. Eleverna utvecklar gehör, taktkänsla, rytmkänsla, koordination, improvisation, dans genom att sjunga, klappa, gå, spela instrument, dansa, härma m.m.

 

 

Referenslista

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur och Kultur (190s)