Vfu musik utvärdering

Jag arbetade med barnens egna sinneupplevelser genom att ställa en fråga hur och var kändes det i kroppen när de först lyssnade bara på musiken och sedan när de dansade.

I samband med dramatisering uttryckte barnen olika känslor som att vara arga, glada, ledsna, kära; kort sagt försökta föreställa känslosamma troll som upplever allt genom sina gester. Det var ett barn som inte ville vara med och det respekterade jag genom att låta barnet observera och komma till oss när det ville. Jag ville att barnet litar på sina magkänslor och får själv välja med att delta på sina egna villkor. Jag kommer ihåg många gånger från skolan mina egna upplevelser när jag blev tvingat att vara med trots att jag inte ville. Det strider emot Barnkonventionen och Lpfö 98 och det vill jag sträva efter att utgå från barns perspektiv och inte från vuxnas perspektiv.

 

Uttryck som barnen använde i sin beskrivning av upplevelser var: troll som trippar på tån, troll som smyger fram, sedan ännu snabbare, det blir farligt, det kommer snart att hända något, någon blir förföljd, lite skrämmande, läskigt. En kommentar var att musiken var lite skrämmande. Barnen kopplade sina känslor och identifierade sig med troll i berättelsen. Barnen var glada även om någon berättade att musiken kändes att någon blir förföljd.

 

Efter dramatiseringen frågade ett barn mig om vi kan göra om det igen. Det kändes bra och bekräftade att de hade nytta av aktiviteten med deras känslobearbetning genom uttryck, dans, drama, språk och skapande. Jag hoppas att jag väckte deras intresse och nyfikenhet med att jag använde en mystisk röst.

 

Respons som jag fick från VFU-läraren var ett råd att försöka använda mig av formuleringen hur istället för varför, för då får man mer givande svar från barnen. Det som jag ville förändra var att jag kunde förbereda på förskolan detta barn som inte ville var med genom att berätta vad vi skall göra och varför. Det behövs vara tydligt som pedagog och där märkte jag mina brister. Trots allt har jag lärt mig att barnet valde själv när det kanske inte hade någon lust just denna dag att vara med. Det är ofta som många tar för givet att sådan situation kan leda till exkludering från både pedagogernas och kompisarnas sida. Det behöver inte leda till det om man samtalar efter samlingen och ge barnet tid. En av pedagoger berättade för mig senare att barnet hade ont i mage men ville inte berätta varför. Nästa dag visade sig att barnet blev sjuk och det bekräftade att barnet inte ville närvara.

Jag tycker att min målsättning hade uppnåtts genom att barnen verkligen hade visat engagemang och olika uttryck med sin kropp och visade glädje i samband med dansande. Samma dag har de lekt troll på gården och det blev också bekräftelse för mig att jag uppnådde syfte med aktiviteten.

 

Vfu- ull och sten i skogen

Tova med ull och sten

Då var det dags för skattjakt. Barnen fick hitta brevet från grodan som blev ledtråden till att hitta ull och bege sig på en utflykt till skogen. Jag tog med mig såpa, små stenar, varm vatten i termos samt en balja. Att tuva med ull och sten tyckte barnen att vara roligt, rogivande och det startade en massa hypotes, tankar och frågor. Varför krymper ull? Hur är den ”svag”? På vilket sätt? Vad gör såpa med ull? Barnen fick jämföra vad är tyngst? Lättast? Varför? Det kom olika förslag att stenen sjunker för att den är tungt, ull flyter för att den är löst, luft bubblor hjälper till. Det blev en fysik upplevelse för barn som hade arbetat med experiment innan och det märkte jag tydligt. ”Densitet i vatten”! -utbrast ett barn…”det hjälper till ”!

Tanke med att aktivera alla sinnen– känsel, lukt och under lekfulla former som Läroplanen beskriver ge barnen möjligheter till ämnesintegrerat lärande där språk, matematik, konstruktion, teknik, fysik och kemi går hand i hand och kompletterar varandra. Barnen fick en chans att uppleva det konkreta innan det abstrakta och formella i skolan kommer. Dessa erfarenheter kommer förhoppningsvis att underlätta deras lärande, ge dem chans till associationer, olika schema och sätt att tänka. De som kan visar för andra och det gjorde några som var flitiga och kanske provade innan. Där ler Vygotskij där visar barnen samarbete, samspel i dialog med varandra. Vi vuxna kan lära oss väldigt mycket av barns spontana frågor och lärande.

• sinnen aktiverade – känsel, lukt
• lättast/tungt?varför? förslag
• stenen sjunker för att den är tungt, ull flyter för att den är löst, luft bubblor(barnens egna reflektioner)
• leder till fysik upplevelse för barn  /denistet i vatten , massa
• de som kan visar för andra /Vygotskij /samarbete och samspel i den proximala utvecklingszonen
• varför krymper ull? Hur är den ”svag?på vilket sätt? Vad gör såpa med ull?
• vi har pratat om täthet och hur tätt molekyler håller ihop
• barnen konstaterade att saker och ting väger olika mycket

Jag tycker att det är upplevelsen som är viktigast när det gäller småbarn och att visa det på ett praktiskt sätt därför är det utmärkt att använda sten och ull. När barnen får själva känna och se bildar de egna teorier och tänkande och lärande sätts igång. Deras hypoteser om att flyta och sjunka är viktiga för deras framtida lärande i skolan när det kommer till det abstrakta. Allt detta blir en upplevelse för barnen som förhoppningsvis stannar i deras minne för länge.

Förutom att det är lärande pyssel för barnen övergår det i ett experiment där de kan jämföra vad är tyngst/lättast och varför? Detta går han i hand med användningen av språk, matematik, konstruktion, fysik, kemi.

till utvärdering

Jag kunde  ha använt mig av lera och vatten och visa att i form av kulan sjunker leran och i form av skål (båt) flyter den.

Det var bra att jag tog med mig tre extra hinkar. Det blev för trångt för de åtta barnen vid en balja med vatten, försökte dela upp barnen i två grupper men alla ville prova, Det var brist på personalen denna dagen och det hade varit bättre med en pedagog till som kunde ta den andra aktiviteten för hälften av gruppen. Tack vare hinkarna kunde jag dela barnen i tre små grupper och alla var nöjda. Barnen fick arbeta i sin egen takt, vissa klarade sig själva medan andra barnen krävde hjälp. De fick arbeta hur länge de ville själva. Det var tre  barn som stannade i uthuset med en pedagog och fortsatte att tova medan jag och de andra barnen lekte leken "Kom alla mina kycklingar".

Vfu och musik

Mål/syfte

Jag ska ha en musik/rytmik stund ca 30 minuter tillsammans med barn i åldrarna 4-6 år.

Syfte med aktiviteten är att lära sig lyssna, urskilja, gestalta och verbalisera och målet är att använda sin kropp som uttrycksmedel i samband till musiken och att använda sina alla sinnen med känslan jag kan som Ferm Thorgersen(2012, s.79) beskriver. Genom rytmikmetoden kommer vi göra övningar i rytm, puls, improvisation.

I sin text synliggör Pramling & Wallerstedt (2009,s.135)efter den aktuella studien hur barn i ålder fyra och åtta år svarar när man ska uttrycka vad de hör i musiken man spelar. De använder sig av semiotiska verktyg och modaliteter som verbala, ljud, färger och gester.

Jag vill arbeta med multimodalitet genom att blanda olika konst former: musik, rytmik, drama.

Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö, rev.2010,s.8) strävansmålen är att” varje elev utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.

 

Förberedelser för aktiviteten-Vad?

 Vi ska lyssna på Edvard Griegs ” I Bergakungens sal” och röra oss till musiken med inspiration av sagan ”Trollsonen som hade solögon”. Jag läser sagan under några dagar innan vi ska uttrycka sig med kroppen och lyssnar på barnens inspirationer genom att ställa öppna frågor. Jag vill koppla till barnets temaarbete -trolltema och det är mitt motiv för innehåll.

 

Introduktion och genomförande-Hur?

 Jag använder musik på en mobil. Barnen har hört musiken innan. Aktiviteten ska äga rum i skogen på förmiddagen med längd ca:30 min.  Jag samlar barnen genom att fråga undrande med en mystisk röst om de vill vara med i en trolldans i deras nyskapade trolltröjor och svansar. Barnen ska ligga på varsin filt och lyssna enbart på musiken. Vi provar på olika instrument som barnen kan välja själva om de vill och avgöra vilken instrument passar just bäst för att återuppleva känslan av musiken. Vidare är det dags att sätta igång fantasin och dansa som troll i sagan. Barnen kan välja att dansa i takt till musik med band som vi har skapat dagen innan. Det är frivilligt att barnen kan sätta sig efter och uttrycka sig i skapande av trollbok.

 

Varför?

Genom att ha aktiviteten i skogen med koppling till utomhuspedagogik kan barnen använda sig av olika sinne och våga vara högljudda som kan leda till att flera barn kan sjunga när de slappnar av i skogens mystiska omgivning. Förhoppningsvis kan barnen ”växa i rollen som musikant” som Ferm Thorgersen(2012, s.82) beskriver.

 

 Musik har en stor betydelse för barnens utveckling. Det lilla barnet lär sig att uppleva musiken redan i moders mage och vidare från närmaste omgivningen som redan kan beskriver Ridderborre (2012, ss. 21-25). Jag vill arbeta med barnens egna sinneupplevelser, hur och var känns det när de lyssnar först på musiken medan de ligger på filten och sedan att uttrycka det med instrument.

Pramling & Wallerstedt (2009, s.142) redogör för att det som framgår av tidigare utdrag är att barnen använder ofta gester att kommunicera vad de har hört i musiken. Det gör också läraren när den använder olika gester för att göra barn uppmärksamma på vissa funktioner av musiken de lyssnade på.

 

Genom dramatisering kan barnen låtsas att vara arga, glada, ledsna, kära; kort sagt föreställa känslosamma troll som upplever allt genom sina sinnen: gester, rösten och kroppen.

Uttryck som barnen använder i sin beskrivning av upplevelser kan vara: troll som trippar på tån, smyger fram, sedan snabbare, det blir farligt, det kommer att hända något, någon blir förföljd, lite skrämmande, läskigt. En annan kommentar är att musiken känns lite skrämmande. Jag hoppas på att barnen kopplar sina känslor och identifierar sig med troll i berättelsen.

Jag tycker att det är en bra val av musikstycke eftersom genom att arbeta med tema troll får barnen tillgång till den svenska kulturen och kan bibehålla kulturarv på en naturligt, kreativt och lekfullt sätt. Holmberg (2012, ss. 126-127) påpekar vikten av sångens traditionsbärandefunktion och att klassiska sånger kan stödja kulturarvet som även Läroplanen nämner som förskolans uppdrag genom att "överföra ett kulturarv-värden, traditioner och historia, språk och kunskaper- från en generation till nästa". Genom att identifiera sig med sagopersoner har barnen möjlighet att bearbeta sina känslor och uttrycka det vidare i olika former. Barnen har en stor potential när det gäller gestaltande och musicerande. De kan växa socialt, empatiskt, språklig och motoriskt, kreativiteten och fantasin utvecklas.

 
Jag hoppas att barnen kan lättare uttrycka sig när jag plockar fram: xylofon, trumma, triangel, gurka, maracas samt andra musikinstrument. Instrument är jag inte bra på och det har jag misslyckas tidigare på VFU-s platsen när vi skulle presentera olika instrument för barnen. Min ovana och press med tiden gjorde inte saken bättre. Dock har jag en förhoppning att genom detta kan jag lära mig nya tekniker och framförallt att vara lyhörd till det vad barnen vill göra och prova på deras egen nivå. Ibland är det lämpligt att strunta i de planerade moment och fånga de lärande tillfällen som kommer från barnens intresse.

Bandet har barnen skapat av pinne från skogen och några meters Luciabanden. Vips och så har vi koppling till matte och hållbart utveckling samt naturkunskap om vi väljer att tillverka pinne under musikstund med barnen

 

Musikpassen blev en bekräftelse för mig att "alla människor kan sjunga bara man får chansen att utveckla sin musikalitet, och att det är genom sociala faktorer man stimuleras musikaliskt". Detta antagande beskriver Riddersporre och Söderman (2012,s.14)genom att koppla till projektet "Rösträtt" från Malmö högskola. Det är så mycket som ligger i det sociala och den proximala utvecklingszonen när barnet kan prova, skapa och lära sig nya saker.

Under musikworkshop fick vi bekanta oss först om skillnader mellan puls och rytm under lekfulla former med hela gruppen. Jag fick Eureka med en ny version av en sång om tiger som jag kunde innan genom att lägga till olika instrument.

Rytmik är en pedagogisk metod för att lära sig musik genom rörelse samt en egen uttrycksform. Eleverna utvecklar gehör, taktkänsla, rytmkänsla, koordination, improvisation, dans genom att sjunga, klappa, gå, spela instrument, dansa, härma m.m.

 

 

Referenslista

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur och Kultur (190s)