Barn och matematik



Tema ”Skog”

Min tanker är att jag vill arbeta med tema ”Skog” med dessa matematiska begrepp/ idéers under en längre tid på förskolan. Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev.2010,s.10)”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Förutom detta framgår det i Läroplanen att verksamheten ska präglas av ”ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro”(Lpfö 98, rev.2010, s.7). Min tanke är att barnen kommer att uppleva detta genom att befinna sig i skogen och bli inspirerad från naturen samband med matematik och konstruktion. Matematiken får vi på ett naturligt sätt genom att samtala, jämföra, uppskatta, mäta, använda lägesord, former, storlek, höjd och bredd.

 Barn lär när de har roligt och känner meningsfullhet. ”Förskolan ska erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden” (Lpfö98 rev.2010, s.6). Med matteglasögon på kan pedagoger fånga tillfällen i flykten. Förutom det behövs också utforma miljön så att det uppstår tillfällen som vi kan fånga i flykten t.ex. genom material som lockar till lek med geometriska former och det kan man i skogen med naturmaterial.

Rumsuppfattning och Formen(geometri)

I den första aktiviteten lägger pedagogen ut hopprep i olika geometriska former på marken eller använder en gammal filt eller pinnar som finns i skogen. Man behöver 3-4 former. Någon av formerna bör vara så liten att endast några får plats. Någon är häxa som säger så här: Häxan bräker, endast i triangeln är du säker. Det gäller för barnen att gå/springa till rätta formen för att häxan tar dem som är utanför. Leken håller på tills alla är tagna.

 Palmer(2011, s.19) beskriver vikten av att barnet behöver skapa sin förståelse och identifiering av olika geometriska figurer genom att använda sig av sin egen blick som verktyg. Barnet tittar, memorerar, känner igen, ritar av och lägger märke till detaljer och skillnader. Det behövs poängtera att alla barn lär sig på olika sätt. Resultaten blir kunskap som blir skapad i möten mellan barnen och omvärlden (Lenz Taguchi 2010). Detta leder till rhizomatisk lärande.Det är viktigt med riktiga benämningar från början och att uppmärksamma processen. Även Heiberg Solem & Reikerås (2004, ss. 120-121) uppmärksammar vikten av geometri på olika sätt med utmaningar som är meningsfulla och relevanta till barnens ålder och intresse. Detta genomförs med hjälp av den kunnige pedagogen som inspiratör och medforskare.

Skogen bjuder till att barnen kan använda sin kropp med alla sina sinnen och intryck. Björklund (2008, ss.62-65) redogör att små barn använder sin kropp som redskap när de gör bedömningar, utforskar miljö och lär sig nya saker i ett ömsesidigt och ständigt samspel med omgivningen och med andra människor genom att använda alla sina sinnen. Genom olika aktiviteter skapar barnet mening i tillvaron och förståelse för sin värld.

Under en föreläsning med Carina Mattsson[1] fick vi många tips med koppling till artikeln ”Matematikspaning-form och mönster” (Eriksson m.fl.). Mattson poängterade att det handlar om förhållningssätt och det påverkar mycket hur miljön både inomhus och utomhus ser ut. Enlig henne kan man klara sig hur långt som helst utan material som pedagog med en bra tänkande. Pedagogerna som deltog i Pilotprojektet funderade hur de ska matematisera vardagen, locka barnen och väcka förståelse för det konkreta innan det abstrakta i skolan kommer (Emanuelsson & Doveborg 2006, ss.85-86).

Enligt Lpfö 98 (rev 2010, s.9) skall verksamheten vara rolig, trygg och lärorik och detta är mitt syfte med leken. När pedagoger är lyhörda, flexibla och tillvaratar spontana lärandesituationer kan de ”lyfta fram” matematik som utgår från barnens erfarenhetsvärld genom att skapa motivation och intresse. Dessutom ”vävs in” matte i lek där språk, skapande och motorik går han i hand och resulterar i att matte blir mer begripligt och lättare att förstå. Alla barn har olika förmåga att ta till sig kunskap därför måste pedagoger ha breda kunskaper i olika undervisningsmetoder samt våga anpassa metoderna efter barnens förmåga. (Lpfö 98,rev.2010,s.9).

Antal och mätning (bredd/volym/höjd/länd)

I den andra aktiviteten ska två barn av olika längd lägga sig på marken. Pedagogen ber barnen att uppskatta antal kottar eller annat upphittad i skogen naturmaterial som kommer att användas vidare i aktiviteten. De andra barnen hämtar kottar och lägger på en rad bredvid barnen från fötterna till huvudet. Frågor till barnen: Hur många kottar behövs till det längre/kortare barnet? Hur många kottar skillnad blev det? kan man använda något annat än kottar? Pinnar, stenar- vad behövs mest/minst av?

Enligt strävansmålen "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar" (Lpfö 98/rev.10, s.10). Tanken med antal är att väcka barnens intresse för addition/subtraktion på det icke formella men konkreta nivå innan det abstrakta i skolan kommer. På förskolan har vi inte lektioner och barnen skall tillägna sig olika färdigheter och utveckla kunnande genom lek. Det gäller att få med barnet på tåget, locka och inspirera. Enligt Mattson [2] är gissningsmoment att uppskatta antal kottar i början av aktiviteten viktigt i matte för att väcka barnens tankar med frågor: Hur tror ni? Vad kan hända om…? Barnen uppmuntras till att själva tänka och reflektera kring matematiska företeelser genom de ”utmanande frågorna” där de färdiga svaren undviks. Några exempel på sådana frågor är:

Hur gjorde du? Hur tänkte du? Vad händer om? Hur kan man göra i stället? Kan man göra på något annat sätt? Hur skulle du göra om du kunde?

 Vägning, jämvikt och symmetri

I den tredje aktiviteten behövs två hinkar som vi tar till skogen och ber barnen att plocka material ex. tunga/lätta pinnar, stenar, kottar, löv. Vi låter barnen känna tyngden, upptäcka skillnaden med tanke på vikt-tyngst/lättast? Väger de olika material lika? För att mer konkretisera gör vi en egen våg av en galge med hinkarna på varsin sida. Genom detta kan barnet utveckla sin förståelse för vågens symmetri är grunden för att det ska bli jämvikt. Det kommer att underlätta barnen vidare i skolan med ekvation= lika mycket på varje sida/balans=jämnvikt.

Palmer(2011, ss.60-63) påpekar vikten av pedagogiskt dokumentation av alla lärandesituationer som barnet deltar och utforskar. Detta i sin tur kan pedagoger koppla samman med olika område genom matematik. Detta leder till att ”skapa matematiska begrepp som går att utforska under längre period”. Det är en riktig utmaning för pedagogen att sätta igång barnens matematiskta tänkande. I förskolebarnens vardag förekommer en mängd jämförelseord, som lång-längre-längst och stor-större-störst. Att få använda sådana ord i skilda situationer utvecklar barnens förståelse för sin omvärld.(Emanuelsson & Doveborg 2006, s.6).

 Matematisera vardagen som lärare är att sätta ord på barnens handlingar – här och nu – där det tränas ständigt matematiska ord och grundbegrepp, resonemang förs, reflektioner uppmuntras och barnen ges ofta möjlighet att dokumentera sina matematiska upptäckter. 

 

Referenser

Björklund, Camilla (2009). En, två, många: om barns tidiga matematiska tänkande. 1. uppl. Stockholm: Liber

Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabet (red.) (2006). Matematik i förskolan. 1. uppl. Göteborg: NCM/Nämnaren, Göteborgs universitet

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur 

---

[1] Carina Mattson, föreläsning Campus Varberg, 2014-12-04, ”Matematik2"



Tips från Timmele förskolan

 

Tips del 2



Äpple projekt