Det spelar en väsentligt roll hur jag som en pedagog förhåller mig till vetenskapliga texter och metod i skillnad till de som är ovetenskapliga. Detta påpekade Svensson[1] i sin föreläsning när hon jämförde analytisk metod med syntetisk metod.
Vi har fått som gruppuppgift att kritisk granska kandidatuppsats av Claeson Eriksson "Barns berättelser i ord och bild" som handlade om relationen mellan talspråk och bildspråk. De hade använt sig av kvalitativ intervju och analys och berättelseanalyser som redskap.
Bartley[2] kom med många råd vilka skulle vi tillämpa vid granskningen av vetenskaplig text som borde utmärka sig på vissa sätt. Tidigare forskning spelar en oerhört viktig roll, bakgrund krävs och teorianknytning. Stilen i en vetenskaplig text ska vara kritisk, självständig och reflekterande. Föreläsaren nämnde två vetenskapliga ansatser som positivism och hermeneutik. I den första som är kvantitativ används enkät som metod medan i det andra som är kvalitativa tolkas erfarenheter och förstås uppfattningar.Metoden är intervju, observation och textanalys.
Bartley jämförde också tre andra ansatser i analysarbetet: induktivt,deduktivt och abduktivt. I det första ansatsen forskaren utgår helt och hållet från det insamlade materialen, den andra är förenklad medan i den tredje ansatsen forskaren pendlar mellan induktivt och deduktivt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar