Flerspråkighet

Eftersom Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle ökar det ständigt antal flerspråkiga barn som går i förskolan. Under dagens föreläsning fick jag insikt att vi som pedagoger kan inte påverka vissa yttre faktorer som gruppens storlek, men förbättra vårt förhållningssätt för att få in barnen med andra språk i gruppen. Vägen till barnen leder genom föräldrarna därför är det viktigt med informationen och att använda alla språkliga resurser för att kommunicera och få fram innehåll.

Vi diskuterade skillnader mellan barnen som har svenska som första språk och andra språk i verksamheten samt andra begrepp som L1,L2 och svenska som främmande språk. Pedagogernas bemötande har en stor betydelse för deras språkliga progression och detta poängteras i Läroplanen för förskolan. (Lpfö 98, rev 2010, s.11)

Enligt Almingefeldt [1]behöver barnen som börjar förskoleklass ha mellan 8-10.000 ord i basen för att börja på språkets utbyggnad och basen är olika beroende på vilken ålder har barnet när det kom till Sverige.

Därför behövs det språkligt stimulans och där kommer också bland annat modersmålspedagoger in i bilden med inte lätt uppgift beroende på vilken information har de fått från ledningen och vilken kunskapsnivå de besitter om barns språkinlärning. Huvudsaken är att barnen möts människor som förstår dem särskilt vid inlänning till Sverige.

Till påverkningsfaktorer för långsam språkprogression i andra språk hör till:

• psykisk ohälsa
• låg kontakt med målspråket
• attityden till språk- föräldrar
• språkbegåvning
• vistelsetiden
• hjärnskåda (inre/yttre)- t.ex. verbal dyspaxi, hjärntumör, våldskador

I mötet med de barnen är det viktigt att stabilisera, återskapa trygghet och tillit, stödja föräldrarna och ge stöd till ett nytt socialt nätverk. Det är viktigt med att barnen har möjlighet att träffa kompisar efter förskolan och fördjupa svenska kunskaper eftersom språket är en färskvara och behöver tränas och användas ständigt. Även Svensson(2009, ss.200-204) poängterar vikten av språkstimulering. Föreläsaren framförde citat av Anders Hjelm som säger att "Bra förskola ofta bästa medicinen för ledsna flyktingbarn".

Det är viktigt att uppmärksamma behov av särskilt stöd i tid. Det är vi som står för hur ska vi hjälpa barnen för att minska den psykiska ohälsan. Deras liv före flykten innebär ofta möte med krig, våld, övergrepp och hot. Deras föräldrar ofta blev förföljda politisk, religiös eller etnisk. Många av dem drabbades av förlusten av anhöriga, med bristande skolgång, familje- eller hederskonflikter samt tvångäktenskap. Barnen som har upplevt en sådan social misär eller blev exploaterat sexuellt, som arbetskraft eller kriminellt har en stor behov att positiva händelser i det nya landet för att få senare en bra psykisk hälsa och välbefinnande.

Almingefeldt kopplade till Aroon Antonovskys tre skyddande faktorer för att bekämpa stress- begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Friska barn lär bättre därför är det av största vikten i pedagogens arbete att samverka med barn, familj och föräldrarna. Asylpolitik i deras länder led till klimat av misstänkliggörande- en lång väg till att lita på främmande folk. Det som var hopp kan kännas som hot i det nya i samband med osäkerhet, förhoppningar som blev spolade av den hårda verkligheten.

Under sista delen av workshop fick vi sammanställa i våra grupper övningar för barn i fyra följande kategorier:

·         ytflykt

·         långsam språkprogression

·         andra språk/ barnens förstaspråk

·         interkulturellt förhållningssätt

Gemensamt har vi kommit till slutsats att det primära för vår grupp barn är ord och inte uttal eller grammatik, för att vi har som uppgift att utöka deras ordförråd och att koppla ett ord till dess betydelse.

---

[1] Emma Almingefeldt. Flerspråkighet ,Campus Varberg, 2014-10-03

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur