Bild och bok

Under föreläsningen "Bilderboken leker- barnlitteratur som stör och berör" fick vi flera intressanta tips på hur vi ska använda böcker som medel och som en teaterföreställning.

 Jag vill koppla min reflektion till en fältdagsuppgift som vi fick genomföra  på våra Vfu 2013. Vi fick bland annat de här frågorna från vår kursansvarig Ann-Katrin Svensson.

• Är alla närvarande barn intresserade av den bok man läser?
• Vem startar samtal om texter eller bilder?
• Vill barnen tala om det man läser eller om bilderna?
• Hur bemöts deras samtalsförsök av den som läser?  

Pedagogernas uppgift är att jobba mycket med förförståelsen, att etablera förståelse innan barnet börjar läsa. Wahlström[1] poängterade att enligt forskning barn som börjar skolan och har blivit höglästa har 35 000 fler ord än de som inte fick läsa. Tyvärr kan 25% av killar i 9- e klass inte första dagtidningens text och det är alarmerande siffror i samband med Pisa undersökningar. Språket följer dagligen i varje människans liv därför är det oerhört viktigt med en bra förebild, den riktiga språkstimulansen samt en intressant och stimulerande omgivning. Det är många faktorer som spelar betydelsefull roll för det lilla barnets språkutveckling.

Enligt Öhman (1996, s.176) ” ord är viktiga nycklar till gemenskap och delade upplevelser”. Små barn lär och utvecklas hela tiden när de förstår ordens innebörd och betydelse. Genom leken upplever de omvärlden med alla sinnen. Språket kommer från de egna upplevelser och erfarenheter. Grunden till kunskapen ligger i det barnet själv upplever. När språk, motorik, känslor och sinnen kan integrera till ett samspel kan barnet växa till en rik och harmonisk människa.

”Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och upp­muntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen” I Läroplan (Lpfö 98 rev.2010, s.7).

Forskning visar att när man bläddrar i boken aktiverar man mer minnesfunktioner än att skrolla på mobilen poängterande Wahlström[1]. Boken fyller mycket funktion hos små barn- det är roligt att bläddra tillbacka, lukta på boken. Det uppstår en speciell känsla när man läser tillsammans. I vår kultur läser man från vänster till höger. Som pedagog kan man uppmärksamma barnen och starta dialog om olika skrifter, olika språk och texter.

Läsning är väldigt viktigt som(Svennson, 2009,s.132) poängterar i sin koppling till en studie av Snow m.fl. De situationer när man läser på förskolan är: läsvilan, att läsa innan maten, att man ska hålla barnen vakna eller för att varva ner. Enligt mig kan det vara ibland fel syfte och misstag på förskolan är man ska läsa böcker. All text är bra men skönlitteratur är jätteviktig, att kunna leva sig in i människans leverne- gamla kulturarv. Fakta böcker tillför också mycket samt utvecklar fantasi som fiktion.

Wahlström[1] betonade att bilder spelar en betydelsefull roll i boken men vissa böcker är så bra att ibland känns det som att man behöver inga bilder. Det hjälper särskilt stora barn att skapa fantasi, inre bilder och bidra till koncentrationen och lärande samt bilderboksmedvetenhet.

 ”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kultur­skapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa”.(Lpfö 98 rev.2010, s.6)

Genom att läsa en saga, titta och fråga om bokstäver har barnen möjlighet att förbättra sitt ordförråd på en lekfullt och ett naturligt sätt. Det leder till att berika deras ordförråd med gamla ord och uttryck. Genom att berätta med en mystisk röst kan pedagogen väcka deras nyfikenhet och lust att lära.

Personligen har jag tänkt på vikten av läsningen i samband med föräldramöte på min dotters skola. Personalen har bjudit på en föreställning angående vikten av högläsning

När det var dags för det praktiska under workshop fick vi dela oss i fyra grupper och göra om texter till böcker. Alla tyckte att det var spännande och bjud till mycket skratt och glädjetårar.

Referenser

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Öhman, Margareta (1996). Empati genom lek och språk. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

---

[1] Eva Wahlström. Bilderboken leker- barnlitteratur som stör och berör. Campus Varberg, 2014-10-02.