Bild

Idag fick jag bekanta mig med två nya material för mig som är: lera och papper mach’ e.

 

I de två metoden kan barnen släppa loss fantasi och arbeta i grupp eller enskilt med att använda sig av alla sinne. Båda metoder karakteriseras av den miljövänliga tanken på naturen och kretsloppet med återanvändningssyfte som Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev.2010. s.7) eftersträvar som förskolans uppdrag. Det är så mycket papper som slängs dagligen som skulle kunna återanvändas istället för att inköpa dyra färgade papper, färger och pennor som är de vanliga material vilka barnen har tillgång på förskolan. Persson & Wiklund(2007, s. 194-202) beskriver olika tema att återanvända papper i deras temaarbete.

Med koppling till läroplanets hållbarhets tänkande att erbjuda barnen nya idéer och utmana kreativiteten samt att slippa prestationskrav vilka kan skapas när barn ska använda färger eller pennor borde pedagoger tillföra de två nya skapande metoder. De kan leda till en långsam process med olika steg och fantastiskt resultat istället förr en snabb och ofta påtvingat och ogenomtänkt teckning med pennor eller färg.

Jag tänker på min egen skolerfarenhet när jag fick uppleva gång på gång att det jag skapade var inte fint nog, för att fröken bestämde och jag gjorde inte det som fröken ville i just de färgerna lika som Fihn (2012, s. 129).  beskriver i sitt kapitel i ”Kultur, Estetik och barns rätt i pedagogiken”. Jag var duktigare på att sjunga men det hjälpte mig inte under bildlektioner vilka kunde vara pest och pinne ibland… Just därför tänker jag att det är viktigaste att erbjuda alla material och låta barnen bestämma mer. Genom billiga material som papper och ull slippa ”all tjat” på köpstopp och kritik från andra kollegor om några pärlor för mycket eller material högt uppe på hyllan i frökens höjd som att barnen kan inte nå dem…

Genom temaarbete kommer pedagoger att ha möjlighet till att samtala med barnen om vad är tidningspapper för något? Hur kommer det ifrån? Hur gör man? Hur ser tillverkning ut? Detta kommer säkert att leda till spontana frågor och barnens egna idéer, koppling till naturen, omvärlden, kemiska processer. Pedagoger kan uppnå detta genom att ställa öppna frågor och låta barnen tänka och ställa egna hypoteser.

Leran erbjuder ytterligare frågor med koppling till naturkunskap, matte, språk, olika färger och tekniker: bränd eller obränd. Barnen kan uppleva stenpartiklar som kommer från flera miljonerårssedan från en avslipad av vatten berg som blev idag leran. Det kan finnas pedagoger som skyller på att de arbetar inte med leran för att de har inget ugn men detta ska inte vara ett hinder för den entusiastiske och utforskande pedagogen.  Leran är återvinningsbar och barnen kan fundera själva på det som gör att leran smälter av vatten till exempel skulpturer på Campus taket. Kretsloppstänkande och Läroplanen igen! Genom att ta barnen ute till naturen och leta efter lera, låta barnen gräva och utforska lerans egenskaper i naturen erbjuder pedagoger utomhuspedagogik, frisk luft och bidrar till glada, harmoniska och välmående barn! ! ! Det är just det brinner jag för!

Vi fick ta av oss skorna de som ville och gick på alla fem sorter lera som låg förpackad än. Vi fick öppna dem, känna på leran, tillverka egen skärtråd och skära hur mycket vi behövde. Efteråt fick vi gå igenom Mats planering och arbeta både enskilt och i grupp. Konstruktion av det högsta torn tillsammans i grupp led till mycket skratt och god samarbete.

Alla barn kan delta i sådana aktiviteter utan prestationskrav. Blir barnet missnöjd med sin skapande och kastar lera leder det till en ny skapelse. I Läroplanen står det att ” Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa”.

Min Knas-kalas docka av papper maché

I samförstånd med Läroplanen är vårt uppdrag att stärka barnens självkänsla utan att ställa krav på barnen. Vi fick skapa en saga om tornet som vi har skapat och där kom mängden av matematiska begrepp och språk. Från den abstrakta formen till den konkreta kan barnen uppleva relationer till verkligheten i barnens omvärld och symbolspråket som Persson& Wiklund beskriver(2007,ss. 42-43). 

Genom att få lyssna till varandra lär sig barnet metakognition och att alla har olika perspektiv för att vi är olika som individer.

 

Ann s. Pilgren- det sokratiska samtalet

Mats gav exempel av en kyrka av papper mache som håll i 40 år. `

Jag var nöjd med dagens utformning med tanke på flera valmöjligheter och skulle inte ha gjort annorlunda med tanke på dagens utformning.

Mina didaktiska frågor till dagens innehåll

Hur kan pedagoger anpassa eller utmana vid behov material för olika åldersgrupper?

Vad vill jag tillföra med material?

Vad gör barnen med leran? Vad gör leran med barnet?

Varför är det viktigt att låta barnen uppleva konsistensen, hårdheten, innehåll och färg i leran i olika miljöer?

Referenser

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: GleerupsLiber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008). Hur långt är ett äppelskal?: tematiskt arbete i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm