språk

Svensson[1] presenterade sina tankar angående litteracitet och gav exempel av en väldig kreativ förskola i Mölndal som har litteraturprofilverksamhet. Barnen som är med i aktiviteten och ej som passiva åhörare har inflytande att arbeta med bara böcker via bild, musik i ett nära samarbete med biblioteket. Ipads, musik, bild, drama, flanomaterial och cd-skivor tillhör vardagen. Detta är ett utmärkt exempel på multimodalt lärande som Fihn[2] understrycker.  Vidare poängterar Svensson vikten av samtalet som ska leda till en ökad förståelse för texten, kamraters tankar. Att förändra sina tankar. Föreläsaren påpekar vikten av att hitta ett meningsfullt sammanhang. Därför krävs det att pedagogen lyssnar på barnet, för att veta om vilka erfarenheter har barnet och vad som väcker barnens genuina intresse. Detta leder till att man kan utmana barns tänkande som även Åberg & Lenz Taguchi(2005, ss.103-107) nämner. Utmaningen som lotsar till att den proximala utvecklingszonen som Vygotskij står för utvecklas. Genom att ge barnen en god och kreativ miljö som är förutsättningen för utveckling och lärande får barnen stimulans att använda hela sin förmåga som är en av mål i Läroplanen för förskolan(Lpfö 98, rev.2010,s.11).

Dagens föreläsning innebär hur pedagoger underlättar för barn innan de har lärt sig att läsa. Vi har pratat om hur det var förr med stödjande metoder och hur ska man stödja barn i olika miljöer som kan vara stimulerande, understimulerande eller utsatta. Vikten ligger i att barn ska leka fram i förskolan genom olika lekar med språkövningar och inte vi ska träna dem!


Till den analytiska metoden hör till helordsmetod, Whole language, Kiwi samt Ojebymetoden. Föreläsaren påpekade att det kom kritiken i somras att de innebär synen som är ej vetenskapligt belagda men det kommer att ta lång tid vilken metod är bäst. Det bästa är att arbeta med olika metoder, för att man inte vet vad som hjälper det enskilda barnen mest.
Till den syntetiska metoden - synen som är vetenskapligt belagda hör till: ljudningsmetoden, Bornholmsmodellen och Witting metoden- för dyslektiker.


Det är bra att blanda både gemena(små) och versala(stora) bokstäver för att ögat tycker om det och det underlättar att läsa och avkoda. Viktigast är att prata med barnen om prickar i namnet, hitta något speciellt i varje namn. Analysera vem som har längst/ kortast, hitta annorlunda bokstav, lika bokstav som i mammas eller pappas namn kan leda till att barnen möter lärande och språket på ett lekfullt sätt utan att tänka på det.
I den analytiska metoden barnen analyserar och kommer själva på likheter i olika ord till vilka har de en speciell relation, man tvingar inte p dem.
Witting metod att avkoda texter genom olika korba bokstavskombinationer som yrt, okt eller bik har en stor effekt på människor som har dyslexi.



Jag tänket på vikten av pedagogernas kunskap om grammatiken i andra språk. Jag mötte på min VFUs plats ett barn som hade svårigheter med sammansatta ord. Eftersom jag pratar polska kunde jag förklara för barnens föräldrar om sammansatta ord vilka har vi inte i Polen. En av pedagoger på denna förskola arbetar aktivt med Bornholmsmodellen som tillhör den syntetiska metoden som bygger på att barnen känner ljud eller orddelar. Den fungerar inte för alla barn och därför måste man känna hur det passar i gruppen. Viktigast är att inte följa strikt utan att det ska vara roligt och på ett lekfullt sätt som Läroplanen påpekar.

---

[1] Ann-Katrin Svensson. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt Campus Varberg, 2014-09-12

[2] Gunilla Fihn. Medierat lärande-estetik och pedagogisk mångfald Campus Varberg, 2014-10-03

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

 

När jag gick på promenad tog jag kort i närmaste omgivning. Mina funderingar var om hur barnet relaterar och kopplar till omvärlden och närmaste omgivningen där den befinner sig varje dag när det gäller bokstäver. Jag tog kort där både versaler och gemenen blandas som Svensson(1) nämnde.