Då var det dags för mig att fylla år...men innan dess är det dags för musikpass på högskolan...
Mina upplevelser av musik från barndomen är ljuvliga...Mamma tyckte om musik och Beathels och Abba var mina riktiga favoriter. I vår katolska familj hade vi nära relation med prästen som fick vistas hos farmor under högtider. Då fick jag sjunga inför alla och det gjorde jag gärna ,stolt som en påfågeln, att jag för den lilla stunden kunde vara på samma "piedestal" som mina kusiner var med sina högsta betyg i skolan. Jag hade högsta betyg på musiklektioner och språk men medelmåttiga från de andra ämnena i skolan. Senare var det kyrkokören som jag fick vara med också...
Under musikworkshop fick vi bekanta oss först om skillnader mellan puls och rytm under lekfulla former med hela gruppen. Jag fick Eureka med en ny version av en sång om tiger som jag kunde innan genom att lägga till olika instrument. Instrument är jag inte bra på och det har jag misslyckas tidigare på VFU-s platsen när vi skulle presentera olika instrument för barnen. Min ovana och press med tiden gjorde inte saken bättre. Dock har jag en förhoppning att genom detta kan jag lära mig nya tekniker och framförallt att vara lyhörd till det vad barnen vill göra och prova på deras egen nivå. Ibland är det lämpligt att strunta i de planerade moment och fånga de lärande tillfällen som kommer från barnens intresse.
Vi fick arbeta med band i takt till musik. Bandet kunde skapas av pinne från skogen och några meters Luciabanden. Vips och så har vi koppling till matte och hållbart utveckling samt naturkunskap om vi väljer att tillverka pinne under musikstund med barnen. Bollar eller ärtpåsar som är alltid lika populära bland barnen passar så bra till att arbeta enskilt eller i grupp tex spegelövningar. Det är oerhört viktigt med pedagogernas kunskaper om hållningen under sångens gång och på vilket sätt är det lämpligt att sjunga med barnen för att deras röstapparat har inte växt till sig innan 16 års åldern. Många pedagoger väljer att lägga arbete på sina kollegor för att de vågar inte sjunga eller skyller på att det låter för mycket med alla instrument.
Under vår temaarbete med gruppen valde vi "Den rockiga spindeln" som skulle sjungas i skogen. Möte med barnen i skogen med koppling till utomhuspedagogik där barnen skulle använda sig av olika sinne och våga vara högljudda kan leda till att flera barn kan sjunga när de slappnar av i skogens mystiska omgivning.
Mina upplevelser av musik från barndomen är ljuvliga...Mamma tyckte om musik och Beathels och Abba var mina riktiga favoriter. I vår katolska familj hade vi nära relation med prästen som fick vistas hos farmor under högtider. Då fick jag sjunga inför alla och det gjorde jag gärna ,stolt som en påfågeln, att jag för den lilla stunden kunde vara på samma "piedestal" som mina kusiner var med sina högsta betyg i skolan. Jag hade högsta betyg på musiklektioner och språk men medelmåttiga från de andra ämnena i skolan. Senare var det kyrkokören som jag fick vara med också...
Under musikworkshop fick vi bekanta oss först om skillnader mellan puls och rytm under lekfulla former med hela gruppen. Jag fick Eureka med en ny version av en sång om tiger som jag kunde innan genom att lägga till olika instrument. Instrument är jag inte bra på och det har jag misslyckas tidigare på VFU-s platsen när vi skulle presentera olika instrument för barnen. Min ovana och press med tiden gjorde inte saken bättre. Dock har jag en förhoppning att genom detta kan jag lära mig nya tekniker och framförallt att vara lyhörd till det vad barnen vill göra och prova på deras egen nivå. Ibland är det lämpligt att strunta i de planerade moment och fånga de lärande tillfällen som kommer från barnens intresse.
Vi fick arbeta med band i takt till musik. Bandet kunde skapas av pinne från skogen och några meters Luciabanden. Vips och så har vi koppling till matte och hållbart utveckling samt naturkunskap om vi väljer att tillverka pinne under musikstund med barnen. Bollar eller ärtpåsar som är alltid lika populära bland barnen passar så bra till att arbeta enskilt eller i grupp tex spegelövningar. Det är oerhört viktigt med pedagogernas kunskaper om hållningen under sångens gång och på vilket sätt är det lämpligt att sjunga med barnen för att deras röstapparat har inte växt till sig innan 16 års åldern. Många pedagoger väljer att lägga arbete på sina kollegor för att de vågar inte sjunga eller skyller på att det låter för mycket med alla instrument.
Under vår temaarbete med gruppen valde vi "Den rockiga spindeln" som skulle sjungas i skogen. Möte med barnen i skogen med koppling till utomhuspedagogik där barnen skulle använda sig av olika sinne och våga vara högljudda kan leda till att flera barn kan sjunga när de slappnar av i skogens mystiska omgivning.
Mina erfarenheter och tankar om musikestetiska läroprocesser
Ehrlin(2012) berättar om i kapitel åtta om en förskola som satsar på att låta musiken få mycket utrymme i den vardagliga samvaron. Det som var ursprungligen tänkt att musiken skulle stimulera flerspråkiga barns utveckling av det svenska språket blev till en integrerad del i vardagen.
Det kan kännas både som möjligheter och hinder är att arbete med musik krävs kompetensutveckling för att öka personalens kompetens att sjunga, eller spela rytminstrument påpekar Ehrlin (2012, s. 142). Det är många som känner olust att framträda framför andra särskilt barnens föräldrar och därför lägger man ofta just denna biten på sina kollegor som vill göra detta. Det är svårt att förstå att barnen inte gör någon skillnad hur man gör det och det räknas med spontant inlevelse, glädje och viljan. Det gäller att sänka ofta kraven på sig själv och istället fokusera att känna glädje i samspel med barnen när det är resultaten som är viktigast och inte bara själva processen. Det hjälper att man blir övertygat av varandra i arbetslaget att man duger som man är och på sitt sätt.
Ehrlin (2012, s.143) visar på personalens glädje att de fick en stor hjälp av förskolechefen som har uppmuntrat personalen att våga musicera med barnen och de har bemästrat en sådan svår uppgift som det kändes för dem.
Med brist på kompetensen risken blir att man inte tar vara på den musik biten på förskolan och begränsar detta till en fredags sångsamling. Därför får musiken ofta ett litet utrymme i verksamheten och det kände jag ofta särskilt när vi tränades sånger inför Lucia och jag hade som förslag att sjunga ”En liten gris av marsipan”. Pedagoger kommenterade ofta att det inte går sjunga den för att ”den går för högt”. Det var många gånger i början som jag gav mig men senare fick jag hjälp av barnen och vi klarade det tillsammans med barnen i ”ackompanjemang” av lite sura kollegors miner. Ofta gäller det att visa att man kan bara om man vill!
Det krävs kompetens om förståelse för barnröstens utveckling påpekar Ehrlin(2012, s. 148). Det gäller att som pedagog ha insikt och förmåga att ta upp sånger i barnröster lämpliga tonarter. Det är inte krav men stor fördel, för att det är så lätta att förstöra stämbanden. Det är oerhört viktigt med pedagogernas kunskaper om hållningen under sångens gång och på vilket sätt är det lämpligt att sjunga med barnen för att deras röstapparat har inte växt till sig innan 16 års åldern. Vikten ligger att musiken ska komma i det dagliga. I verksamheten där jag har min VFU har man musik inslag varje dag när barnen ska städa. För många är det roligt att höra detta, men jag kan tänka mig att det kan bli negativt för de som inte vill städa och känns som tvång eller olustkänsla.
Jederlund i Ehrlin(2012, s. 148) visar att forskningen bekräftar kopplingar mellan språk och musik och därefter gör detta till språkfrämjande verkan ”när det är lustfyllt att uttrycka sig och lyssna till andra”. När det gäller flerspråkighet i förskolan framhåller Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev.2010) att pedagoger har ansvar att finna olika vägar att stimulera barnens språk- och identitetsutveckling. Detta har en stor betydelse för identitetsutveckling och därför behövs i den dagliga verksamheten. Detta går hand i hand med att inta ett interkulturellt förhållningssätt med barnens bakgrunder som tillgång. Genom sånger, berättelser och lekar från barnets hemländer berikas förskolemiljön och öppnas en ny värld med variationer från nästan olika länder. Det är viktigt att stimulera barnen i spontana och organiserade musiktillfällen. Sång, rim och ramsor är de aktiviteter som har en stor betydelse när innehåll, ord, begrepp ska gestaltas och förklaras därför behövs det engagemang, glädje, spontanitet och vilja från pedagogens sida samt att göra möte med musiken till en kravlös och betydelsefullt möte.
Jag som pedagog kan använda dig av musik/rytmik spontant i vardagssituationer på förskolan som vid matramsan som kan sjungas, inledning till samlingen och välkomst sång, vid utevistelse, på vägen ut genom att sjunga rim och ramsor, med små barn vid blöjbyte och vid övergångar till olika aktiviteter. I skogen kan man be barnen lyssna på fåglar, försöka efterlikna det som låter i skogen. Genom att hitta med barnen olika naturföremål i skogen som grenar, pinnar och stubbar samt stenar kan man försöka skapa en orkester och låta barnen spela, hitta rytm och puls samt använda kroppen i takt. Genom att använda och återbruka kan barnen skapa egen maracas av toarullar med ärtor, stenkross, gryn och sand i. Då får barnen möjlighet att jämföra de olika typer av ljud och använda när de vill. Gammal kastrull, kavlar och köksredskap är också suveräna att utforska ljud och experimentera. Det ät bara fantasi som sätter gränser. Musik kan man använda till allt från sovvilan till utevistelse och på vägen vid utflykter.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm:
Skolverket.Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012) Musikvetenskap för förskolan.
1. utg. Stockholm: Natur och Kultur (190s)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar